Prepping
– Att hoppas på det bästa, men vara förberedd på det värsta.
Även om krig, stora naturkatastrofer och den så kallade “zombieapokalypsen” känns väldigt avlägsna, finns det en poäng med att vara förberedd på det oförutsägbara, oavsett om det är en krissituation av stor magnitud eller en smärre obekvämlighet. I den här guiden ger vi en kort genomgång av det som kallas prepping - att hoppas på det bästa, men vara förberedd på det värsta.
När orkanen Gudrun dragit fram genom Sydsverige i januari 2005, stod 415 000 hushåll utan både ström, värme och möjlighet till telekommunikation. Det dröjde 40 dagar innan alla hushåll återigen hade ström och kunde leva mer eller mindre normalt igen. Efter terrorattentatet på Drottninggatan i april 2017 stängdes Stockholms centralstation, tågtrafiken genom Stockholm, samt buss-, pendeltågs- och tunnelbanetrafiken i Stockholms innerstad ner, vilket ledde till att många av de människor som befann sig i Stockholm under eftermiddagen och kvällen hade svårt att ta sig hem från jobb och skola. Två helt olika situationer som ingen riktigt kunde ha förutsett, men som ändå påverkade människorna de drabbade svårt. Situationerna hade inte kunnat avhjälpas med grundliga förberedelser, men att både vara mentalt förberedd på det oförutsägbara och veta hur vi ska agera om en kris eller olycka skulle inträffa ökar vår trygghet och säkerhet - även om det bara handlar om vem som hämtar barnen på förskolan när du inte kan.
Preppingens grunder
Prepping har blivit lite av ett modeord på senare år, men fenomenet i sig är inte nytt. Även om ett visst mått av krisberedskap har legat inbäddat i tidigare generationers vardagliga tankesätt, fick preppingrörelsen ett tydligt fokus i amerikansk survivalism i samband med Vietnamkrigets slut på 1970-talet. Just begreppet och fenomenet prepping, en syskonrörelse till survivalismen, dök upp i Sverige i början av 2000-talet.
Precis som ordet “prepping” antyder, handlar prepping om förberedelse. En preppare förbereder sig för att kunna klara sig själv under en kortare eller längre period och inte ligga samhället till last vid olika krissituationer. Målet är inte bara att överleva, utan även att kunna leva så tryggt och bekvämt som möjligt i efterdyningarna som orsakats av kraftiga oväder, naturkatastrofer, krig eller långvariga strömavbrott. Många har förutfattade meningar om prepping och tror att preppare är paranoida eller extrema för att de förbereder sig för att det värsta ska inträffa, men att ha tillgång till allt du behöver för en kortare period kommer kännas guld värt även när du ligger sjuk hemma och slipper gå till affären!
Idag förväntar sig myndigheterna att du kan klara dig själv utan ingripande under några dagar, eftersom att det vid en krissituation kommer vara svårt att hjälpa alla samtidigt. Om du kan klara dig själv kan myndigheterna fokusera på att hjälpa de som behöver det som mest, som äldre eller sjuka. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar att du har mat, vatten och allt annat du behöver för att klara dig själv i 72 timmar, men vissa inom preppingrörelsen rekommenderar att du har så du klarar dig för åtminstone en vecka. Därefter kan du utöka dina förråd om du vill, när du har fått mer erfarenhet och kunskaper av vad som krävs. Är du friluftsintresserad, vilket vi hoppas att du är, har du dessutom ett försprång, eftersom du redan har en del baskunskaper om hur du överlever utan alla bekvämligheter.